torsdag 29 januari 2009

Fantastiskt test - mördarsnigel eller inte?

Sprid det här till alla trädgårdsägare du känner!
Äntligen finns en KANONbra bestämningsnyckel på Internet.
30 sekunder tar den att använda.
Du tittar på bilder/teckningar, svarar ja eller nej i 5-6 steg.
Sedan vet du vad det är för snigel du har i trädgården.
Tack Riksförbundet Svensk trädgård!

onsdag 28 januari 2009

Idékurs 2

Vi vet alltid vad vi pratar om på Vi

-Det måste finnas en ram.
Ramen är att tänka fritt.
Att det inte finns någon ram.

-Bensinsås.

-Det ska ju bli 5 sidor, inte någon j-a Opera!

-Nu ska jag tänka ljud: ....Pärlplatta!

Idékurs 1

Vådan av att tro att alla pratar samma språk
Konferensrummet på Vi, Riddarholmen, Stockholm. Fredag eftermiddag.
Tolv välutbildade medarbetare har kurs i idéarbete med Ann.

- Varsågod och ta var sitt papper. Låt dem gå runt. Har alla fått ett nu? Ser ni cirklarna på papperet? Nu har ni tre minuter på er att skriva så många runda ord ni kommer på.
.....
- Stopp. Caroline, vad har du skrivit?
- Jag skrev Boll, Edamerost, Badring, allt som är runt.
- Okej. Å Minna, vad har du skrivit?
- Jag trodde man skulle skriva runt runt i själva cirklarna. Ordet rund blev liksom rundrundrundrundrundrund. Men det var lite svårt att skriva uppochned...
- Aha. Och Totte, vad har du skrivit?
- K-K, F---A, M---A, P---A osv. Jag fick ihop 13 stycken!
Caroline och Pernilla, båda uppväxta i Skåne, samt Anncharlotte från Gästrikland:
- Men varför skrev du könsord? Det skulle ju vara runda ord!
- Men man kallar ju dem det!
- Va!?

tisdag 27 januari 2009

Besöksrummet

Ett av fem.
Bottenvåning.
1 meter under fönstren - gräs.
Association: Mitt gamla studentrum.

Matbord, 4 stolar.

Diskbänk, överskåp.

Socker, te, frystorkat kaffe.
Plastmuggar, plastskedar.
Småtetra mjölk.

Vattenkran, disktrasa.

Fåtöljer.
Turkosmönstrat tyg.
Raka ryggar.

Runt bord.
Golvlampa.

Toalett.
Rent, snyggt.
Association två: Lärarrum.

Den intagna bjuda.
Anstaltskiosk.

Herald Tribune och bostadsförmedlingen

Referatet i Dagens Nyheter av artikeln i tidningen Vi om Biljana Plavsic, var det mest lästa på DN:s webb under gårdagen fram till klockan 16!
Intresset för den forna bosnienserbiska presidenten är alltså stort, vilket visat sig i nästan alla svenska tidningar och sociala media nu.
Även Herald Tribune refererar Vi-texten i dag.
Själv ägnar jag mig åt det viktigaste en förälder kan göra samma dag barnet fyller 18 år - Stockholms bostadsförmedling.

måndag 26 januari 2009

2,5 år med Biljana

Många journalister har mailat mig under dagen. Berättat att de också försökt få till stånd ett möte med Biljana Plavsic på Hinseberg.
"Jag skrev till henne två gånger men fick inget svar", sa Åke i Tyresö.
"Jag vet att jag funderade på en sådan intervju..." mailade gamla kollegan Berit.
"Kanske lyckades du för att du är kvinna?" spekulerade Anders i telefon.
Nej, det finns en annan förklaring till varför just jag lyckades.
Den stavas inte TUR.
Den stavas TID.
Sommaren 2006 började jag.
Resultatet kommer i tryck februari 2009.
2,5 år.
lång tid tog det.

Jag har träffat Biljana!

Som enda svenska journalist har jag lyckats få träffa Biljana Plavsic på Hinseberg.
Ingen annan har lyckats med detta på sex år.
Dagens Nyheter skriver i dag om scoopet, liksom SvD, refererar till det tidningen Vi lyckats avslöja - att Biljana Plavsic ljög inför krigstribunalen i Haag när hon erkände brott mot mänskligheten. Allt för att få ett kortare straff.
Biljana Plavsic säger också en mängd andra häpnadsväckande saker. HELA reportaget kommer i tidningen Vi nummer 2, i butik 2 februari. Läs mer tidningen Vi:s hemsida.


Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

lördag 24 januari 2009

Att inte ge upp

Tänk om Stefan Holm stått och gungat med överkroppen.
Mumlat, gång efter gång:
"Det går inte, det går inte, det går inte."
När han skulle ta en höjd han aldrig klarat.
Otänkbar bild, eller hur?
Vad är det för skillnad på dig, mig och Stefan Holm?
Ingen.
Ge aldrig upp.

torsdag 22 januari 2009

Köttbulle-dikten

När jag gifte mig i Svenska kyrkan i Köpenhamn, snorade jag mig igenom hela vigseln.
Vi hade skippat planerna på vigsel i Ulriksdals slottskapell och middag på värdhuset bredvid, bestämt att vi i stället skulle lägga pengarna på oss själva, på en bröllopsresa längs de små kustvägarna i Danmark. Och äta gott i 14 dagar. Det är 23 år sedan.
Det blev en fantastisk bröllopsresa längs sanddyner, bland landminor från andra världskriget och små pensionat och ön Mön, som vi älskar sedan dess. (Jag vet att Mön ska ha ett danskt ö, men hur man får till det övergår just nu mitt förstånd.)
Prästen var gammal - som jag är nu. Vi - lite tilltufsade av 10 års bråk. Och lika mycket passion - kan inte leva med dig men inte heller utan.
På väggen i vårt sovrum hängde en inramad dikt av danska Maria Wine, gift med Akademieledamoten Artur Lundkvist (som bedrog henne flera gånger i deras moderna fria förhållande medan hon var trogen, fri eller inte).
Efter vårt öppenhjärtiga samtal med prästen valde han en dikt åt oss. Överraskade oss med den under vigseln. Om den trista vardagen, då kärleken också är lika grå. Samma dikt som vi hade inramad på sovrumsväggen hemma i Stockholm!!!! För att besvärja magneterna som drog hela tiden försökte dra oss isär.
Naturligtvis blev dikten vårt öde. ÄR vårt öde.
Varsågod. (Köttbullebilden från Tasteline.)

Den dagliga kärleken

Kärlek
men inte den som springer
på glödande fötter
till och ifrån snabba möten
jagad och jagande
sårad och sårande
inte den som lever högt på ständigt
smärtsamma avskedstaganden
utan den kärlek
som ger trygghet och vila
som värmer och värnar
och endast har ett enda avsked att frukta:
dödens

Kärlek
men inte den som knappast hunnit stilla sin längtan
förrän en ny uppstår
inte den hetsigt hetsande
piskad av begärens krav
oftast mer plågsam än ljuvlig
inte heller den ångestfulla kärleken
som är rädd att bli bränd
och samtidigt rädd att inte få brinna
utan den milt flödande kärleken
den som vågar vila
och när tid är
störa den utvilade

Kärlek
som är att vakna tillsammans
och möta den blåögda morgonen
att utbyta leenden som värmer
och värnar om den nya dagens framtid
att på resan genom dagen
vila tillsammans på klockslagens små väntstationer
och intaga gemensamma måltider
upplysta av lingonsyltens röda glädje

De dagliga skavsår vi får och ger
den dubbelsidiga smärtan
som värker inom oss
och som vi övervinner hos varann
den osynliga skyddsängel
som kammar ut irritationernas snår
övermättnaden som hotar med tomhet
men botas genom att var och en
drar sig tillbaka till
ensamhetens nödvändiga oas
rätten att vara frånvarande i var sitt drömland
glädjen at vara närvarande i varandras liv -
detta är kärlek.


Missa inte heller den kärleksdikt min kollega Ingemar Unge valt ut. Speciellt inte om du är över 50+.

onsdag 21 januari 2009

Power-tatuering


Höjde blicken tvärs över gången i stora redaktionsrummet på Vi. Brukar vara det gamla vanliga: En illgrön tejphållare stor som en sko. Två anslagstavlor som inte hittat någon vägg att spikas upp på sedan eldkvarn brann. Trodde för en sekund att jag var berusad och hamnat i Nyhavn, Köpenhamn hos Taatoo Jack. Reporter Jenny Morellis armar hade plötsligt tatueringar! Från handlovarna upp till axlarna. Snacka om POWER!
- Gud, det måste ha gjort jätteont, Jenny! NÄR gjorde du det där!? Och hur mycket kostade det!? Vet regeringskansliet (där hon har känningar) om detta!!!!?????
Jenny rullade lugnt upp tatueringarna och log.
- Kroppsstrumpa. Två för 70 spänn. På rea.

måndag 19 januari 2009

Ingenjörskonst i trädgårdsvärlden

Kolla på kamelian ovan till vänster. 250 år och rätt stor...
Hur gör man när det måste skyddas mot kyla? Jo, bygger ett eget hus i glas, som kan skjutas undan på räls när kamelian ska vara i full frihet när det är varmt! Ingenjörskonst i trädgårdsvärlden när den är som bäst.
Året var 1767. Peter Thunberg, en av Carl von Linnés lärljungar, hade hemfört fyra kameliaplantor från Japan till Kew botaniska trädgård i London. En fantastisk botanisk gåva.
En av kameliorna planterades så småningom vid slottet Pillnitz i Dresden, Tyskland.
I dag den enda överlevande av de fyra ursprungliga plantorna. 8,5 meter hög och 12 meter bred. En stor turistattraktion.

Från slutet av februari till mitten av april blommar den med cirka 15 000 karminröda blommor, en av dem ser ni ovan.

söndag 18 januari 2009

Kvittra

Facebook anammades i Sverige först av ungdomar, sedan av mediefolk och nu har den stora allmänheten hakat på.
Mediefolk och beslutsfattare läser sedan länge dagligen Bloggar för att suga upp strömningar i samhället. "Bloggbävning" kallas den nya sorts opinionsbildning på gräsrotsnivå som vi kunde se i FRA- och Ipreddebatten samt nu när det gäller boken Gömda.
Nu kommer även Twitter på nätet. Barack Obama, Al Gore, Hillary Clinton är medvetet anslutna dit. På Twitter kan man följa vad en person gör just den dagen, har på agendan.
I Sverige kommer Twitter med all sannolikhet att användas flitigt i valrörelsen, Per Schlingmann lär säkert bli först.
Twitter betyder enligt Norstedts ordbok "kvittra" men också "pladdra".
Några av tidningen Vi:s medarbetare kvittrar redan. På deras Bloggar står det då "Follow me on Twitter".

torsdag 15 januari 2009

Hämnd upphöjt till 2

Hämnd har alltid fascinerat mig.
Här ett drama ur verkliga livet.
En av huvudpersonerna är Dr Richard Batista, bilden ovan. Klicka på hans namn och läs mer.

Dramat ovan är nästan i klass med äktenskapsbråket i filmen Rosornas krig från 1989 där Michael Douglas spelar maken och Kathleen Turner hans fru. Danny DeVito föreställer mannens advokat, och det är han som berättar hela historien i filmen. Bland annat hur husse kör över mattes katt och matte lagar köttgryta av husses hund. Kolla in trailern!

onsdag 14 januari 2009

Lätt att säga, svårare att leva efter

"Great minds discuss ideas;
Average minds discuss events;
Small minds discuss people."


Ett citat många journalister jag känner använder som extrarad
i sina mejl. Eleanor Roosevelt myntade uttrycket från början.

Från en kontinent till en annan


Ibland saknar jag min snart 18-åriga dotter, som tillbringar sitt andra gymnasieår i Afrika, så mycket att hjärtat nästan sprängs. Då läser jag Zacharias Topelius dikt Vintergatan och låtsas att vi är som Salami och Sulamit - även om hon inte håller med för fem öre.

VINTERGATAN (förkortad version)
Långt på en stjärna bodde han i aftonhimlens prakt.
Hon bodde i en annan sol och i en annan trakt.
Och Salami, så hette hon, och Sulamit var han,
och båda älskade så högt och älskade varann.

De bott på jorden båda förr och älskat redan då
men skildes åt av natt och död och sorg och synd också.
Sen växte vita vingar fort på dem i dödens ro;
de dömdes långt ifrån varann på skilda stjärnor bo.

Men på varandra tänkte de i blåa höjdens hem,
omätlig låg en rymd av glans och solar mellan dem.
Tallösa världar, underverk av skaparns visa hand,
sig bredde mellan Salami och Sulamit i brand.

Och då har Sulamit en kväll, av längtans makt förtärd,
begynt att bygga sig en bro av ljus från värld till värld.
Och då har Salami, som han, från randen av sin sol
begynt att bygga, också hon, en bro från pol till pol.

I tusen år så byggde de med omotståndlig tro,
och så blev Vintergatan byggd, en strålig stjärnebro,
som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban
och binder samman strand vid strand av rymdens ocean.

Förfäran grep keruberna; till Gud steg deras flykt:
- O Herre, se vad Salami och Sulamit har byggt!
Men Gud allsmäktig log och klart ett sken sig vida spred:
- Vad kärlek i min värld har byggt, det river jag ej ned.

Och Salami och Sulamit, när bryggan färdig var,
de sprungo i varandras famn - och strax en stjärna klar,
den klaraste på himlens valv, rann upp i deras spår,
som efter tusen år av sorg i blom ett hjärta slår.

Och allt som på den dunkla jord har älskat ömt och glatt
och skildes åt av synd och sorg och kval och död och natt,
har det blott makt att bygga sig från värld till värld en bro,
var viss, det skall sin kärlek nå, dess längtan skall få ro.

(FN har proklamerat att 2009 ska vara det Internationella astronomiåret med anledning av att det är 400 år sedan Galileo Galilei började studera stjärnhimlen genom sitt teleskop och etablerade den heliocentriska världsbilden, det vill säga att jorden roterar runt solen.)

tisdag 13 januari 2009

55+

Inget vågar jag ta för givet.
Inte varje år.
Inte en dag i sänder.
Låt oss börja med andetagen.
Ett i sänder.
Bevara oss från ondo.

Fritt från Karin Thunbergs bok
Mellan köksfönstret och evigheten (Brombergs).

måndag 12 januari 2009

Mikloz ständiga fråga

"Varför har folk i Stockholm inte mössa på sig när det är minusgrader!?", har min närmsta skrivbordsgranne här på redaktionen, Mikloz, född i Iggesund, undrat i många många år. Varje vinter han stretat fram i toppluva bland alla storstads-paraplyn.
Han har naturligtvis rätt. Som vanligt.
Halsduken med den Mikloz-insmickrande etiketten kommer från Emelik i Gävle. Inte så långt från Iggesund. Möss-bältet.

lördag 10 januari 2009

Kär i Denise

Min kärlek till Denise Grünsteins blomsterbilder är större än stor.
Om hennes magiska bok 59 buketter från min trädgård (Prisma) har jag bloggat tidigare.
Nu kommer också engelsmännen att upptäcka hennes bedårande fotografier eftersom min favorittidning Gardens Illustrateds almanacka för 2009 illustreras med - ja just det. Ovan ser ni det. Går att beställa via nätet. Nedan två vinterbilder ur boken.






Rosa rosa


Blushing bride, heter sorten. Själv rodnar jag av lycka över den rosa underbara färgen. Sorten tog slut i ett nafs i november men finns hos Lilla fiskaregatans trädgårdsbutik på postorder.

fredag 9 januari 2009

Pokerkväll

Pokerkväll. Själv. Allt går så bra. Suck.

Bloom


Nederländska trendoraklet Li Edelkoorts magasin Bloom är det vackraste som finns i pappersväg. A horti-cultural view. Inspiration till vad som komma skall. Två år före.
Cirka 950 kronor per utgåva.
Att önska sig, med andra ord.

MÅSTE MAN?

MÅSTE MAN HELA TIDEN TYCKA NÅGOT?
OM ALLT?

torsdag 8 januari 2009

fredag 2 januari 2009