Man gör så gott man kan. Med barnen.
Ibland har dock de högst "normala" regler man satt upp, efter ett år eller så tett sig helt rigorösa.
Stolt är jag trots allt fortfarande över inställningen att ungar ska skapa själv.
Att min fick fria händer i sitt rum när hon var nio år. Och då inte bara välja kulören, det får väl alla?, utan vara den enda som höll i penseln under de tre dagar det tog att måla hela härligheten som en enda stor eldsflamma.
Sju år senare har det orange taket, de ibland vita, iblnd guldiga taklisterna med flera decimeter spill rakt ner, och de röda väggarna spelat ut sin roll. Till och med den över 1 meter stora Draken, ritad med grön kraftig tuschpenna i snedtaket, kommer jag att sakna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar